Inspirerande film, regissörsbesök och stipendier för filmskapande. För många i den svenska filmbranschen har Stockholms filmfestival en stor betydelse.
Mikael Marcimain
Regissör
Vinnare av publikpriset för Callgirl 2012.
Gentlemen öppningsfilm 2014
Din film Gentlemen öppnar årets festival. Vad betyder det för dig?
– Det känns som en stor ära att få öppna Stockholms filmfestival eftersom det slumpar sig så att Gentlemen på många sätt är en berättelse om vår huvudstad, i en annan tid. Kanske en hoppfullare sådan. Det Östergrenska universumet i Gentlemen är nästan synonymt med ett Stockholm som hade plats för en mer brokig, stökig och spontan befolkning och stadsplanering. Men den staden existerar inte längre, den känns nästan exotisk.
Hur var det att sitta i juryn?
– Mycket inspirerande! Att gå upp klockan åtta på morgonen och sätta sig i en biosalong utan att ha en aning om vilken film man ska se, eller vad den handlar om, tycker jag är det bästa sättet att se film på. Man är som ett oskrivet blad, ren, mottaglig och öppen. Minns att jag bland annat såg Mordet på Jesse James av ynkryggen Robert Ford, Fjärilen i glaskupan och 4 månader, 3 veckor och 2 dagar på det sättet. Också utvecklande att diskutera film från alla världens hörn med de andra jurymedlemmarna, uppfriskande att ta del av de olika uppfattningar och känslor som film kan framkalla.
Sticker Stockholms filmfestival ut på något sätt?
– Det är en intim festival. Jag gillar att den finns nära, mitt i min stad, att den lyser upp novembermörkret. För mig påminner festivalen om hur viktigt det är att stötta biograferna. Det är fortfarande en oslagbar känsla att se på film just på bio, och inte hemma på tv, på en dataskärm eller i mobilen. Den upplevelsen måste vi värna om, stötta. Biografen måste få leva vidare.
Vad missar du inte när du är på filmfestival?
– Jag försöker givetvis se så mycket film jag kan. Och besöka ”face2face”. Minns till exempel samtalen med Gena Rowlands, Paul Schrader och Dennis Hopper. Häftigt att se och lyssna på personligheter som definierat filmhistorien på ett eller annat sätt. Jag gillar när filmer bråkar lite med mig.
